ღ LisaAngel ღ

Denna dikt skrev jag för jättejättelänge sen när jag saknade min nya kompisar Mathilda Reuterberg som bor i Hunnebostrand. Jag skrev den till henne, men eftersom vi har tappat kontakten har vi inte träffats öga mot öga på två år. Hon hann iallafall läsa den en gång innan hon försvann på västkusten. Jag skrev dikten när jag kom hem från min språkresa i England. Därför är den på engelska, jag hade helt hakat upp mig på det då..:

So far away are you
Like the stars in the night it's true
Nowhere I can find you
Not even find a clue
So far away are you

When the world is black and white
It will be alright
To not hold you tight
Not miss you tonight
But the world is not black and white

I wonder, if you climb the largest tree
Look to the east and try to see
What will you see?
Will it be me?
Well, maybe if it's really the largest tree.


Saknar dig fortfarande älskade Thildan hade sån gemenskap med dig. Glömmer dig aldrig du finns fortfarande i mitt hjärta tillsammans med alla underbara minnen vi har. Isle of Wight Juli 06... Forever in my heart <3